Min och din historia är hela världens historia

Min och din historia är hela världens historia

Martin Martinez y Riqué

Ordet historia betyder på grekiska vetande, kunskap, forskning och berättelse. Vi studerar dåtiden för att försöka förstå nutiden och kunna göra kvalificerade gissningar om framtiden.  Historia beskriver berättelsen om det förflutna, om dåtiden, och den som skriver historia försöker ge en bild av det som har hänt i det förflutna med hjälp av källor och berättelser.

Källor är alla former av observationsdata som historiker bygger sin forskning på. Källor kan vara naturfenomen som pollenkorn och årsringar men är oftast spår av mänsklig aktivitet, t.ex. boplatser, redskap, vapen, inskrifter, dokument, krönikor, dagböcker, bilder och memoarer, filmer och ljudband, seder och språkformer.

Kvarlevor är allt det som är kvar från en förfluten tid; föremål, platser, byggnader, bilder och till och med biologiska rester av människor och djur, medan berättelser skapas av människor för att ge en bild, oftast en subjektiv sådan, av det som skett.

”Varje person levande eller död kan ses som en historisk person och placeras i ett historiskt sammanhang”, står det i Skolverkets beskrivning av ämnet historia. Det betyder att vi och våra förfäder är historiska personer och att vi alla gör ett avtryck i historien. Det är kanske mindre troligt att böcker i historia handlar om oss och om våra förfäder. I den här uppgiften lyfter vi fram några ”vanliga” människor ur anonymitetens mörker och placerar dem mitt i de historiska händelsernas ljus.

Vår målsättning

Vi vill förstå de stora historiska processerna som ligger bakom det faktum att vi idag befinner oss just här, i ett fritt land, där välfärd och demokrati råder. Vi startar här och nu och går tillbaka så mycket som vi kan med hjälp av våra informanter, som är människor i vår omgivning som tillhör äldre generationer. Det räcker med att gå två eller tre generationer tillbaka, så hamnar vi i en tid då helt andra förutsättningar rådde.

Internationellt perspektiv

Vi är så lyckligt lottade att vi tillsammans utgör en mycket internationell skara. Förutom Sverige innehåller vårt arbete berättelser från många olika länder, vilket återspeglar det svenska samhället multikulturalism liksom världens allmänna globalisering.

Ett arbete växer fram

Vi startar med ett fotografi. Vi letar fram den äldsta bilden som vi kan hitta hemma eller hos våra släktingar, som föreställer en människa som vi kan relatera till. Det kan vara mormors mor eller farfars syskon, eller helt enkelt någon person med anknytning till släkten. På tre generationer kommer de flesta gymnasisterna ner till 1900-talets första decennier. Kanske till mellankrigstiden eller i vissa fall ännu längre tillbaka. Bilden blir här en kvarleva och en källa. Med lite tur kan vi även få kunskap om när bilden är tagen och i vilket sammanhang.

Vi fortsätter med en intervju, där informanten (farfar t.ex.) berättar vad han vet om personen på bilden och svarar på era frågor under en intervju. Vi använder oss här av muntlig historia, som bygger på informantens minnesbild av skeendena. Den muntliga historien är utmärkt som komplement till andra källor men det går inte att helt enkelt basera hela framställningen på muntliga berättelser, minnet är alldeles för svagt och för selektivt, alltså: människor tenderar att minnas delar av det som skedde men glömma det mesta. Man minns med andra ord ett urval av allt det som skedde vid ett bestämt tillfälle långt tillbaka i tiden. Berättelsen är utan tvekan en av många pusselbitar när vi skriver historia. Bakgrunden får vi genom litteraturstudier, där vi lär oss de stora dragen i den historiska processen.

Att skriva historia är som att lägga pussel

Jag fick en gång som present en pusselåda med 1500 bitar. Jag minns att det tog väldigt lång tid för mig att bli klar med det färdiga pusslet, och då hade jag bilden framför mig hela tiden och visste hur det skulle se ut. Det enda som jag behövde göra är att leta fram passande bitar och foga dem till någon annan bild o.s.v. tills bilden var klar. Att skriva historia är att försöka lägga ett pussel med många tusen bitar men utan att veta hur bilden ska se ut. Därför kan bilden som en historiker få fram avvika från bilden som någon annan tagit fram, i princip med samma bitar.

Vi har alltså en bakgrund, som vi får genom att läsa litteraturen och så några pusselbitar i form av berättelser och bilder. Vår färdiga produkt blir en liten artikel, i vilken vi förklarar och analyserar de stora historiska processerna med utgångspunkt i några utvalda människor i vår släkt. På så sätt kommer vi att skriva om min och din historia som en del av hela världens historia.

Martin Martinez y Riqué åker karusell i Madrid en marsdag 1955.

 Martín Martínez y Riqué åker karusell i Madrid en marsdag 1955

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *