Louise Snecker

STADSPOJKEN

Av Louise Snecker

År 1944 föddes ett barn vid namn Kjell Blomberg, han föddes i Hässleholm där han också växte upp och levde fram till dess att han var 24 år gammal.. Personen jag pratar om är min egen morfar.

Kjell Blomberg

Kjell Blomberg

Min morfars uppväxt började som alla andras, inget speciell

Kjell Blomberg med andra fotbollsspelare

Kjell Blomberg med andra fotbollsspelare

t egentligen helt enkelt. Han växte upp i en liten etta mitt i Hässleholms stad[1] tillsammans med hans kära föräldrar Inga-Lisa och Bertil men hade inga syskon så istället lekte han mycket med de andra barnen vid kvarteren och från hans skola. De populäraste lekarna på den tiden var kurragömma, leka krig som till mesta dels ledde till riktiga slagsmål istället för lek och självklart spela boll, vilket var det min morfar levde för. Under tiden han föddes pågick även andra världskriget men var nära sitt slut precis då vilket gjorde att han aldrig hann lägga märke eller drabbas av det, förutom hans pappa som var inkallad, och all ransonering, som säkert drabbade familjen.

Enligt morfar så hade han en väldigt bra uppväxt tillsammans med sina föräldrar, han fick mat flera gånger om dagen, fick gå i skolan, mor var hemma[2] i princip var dag osv. och det var väldigt få gånger han fick någon smäll utav sin far men visst någon gång så hände det.[3] Fadern jobbade på en verkstad och var mekaniker medan modern jobbade sporadiskt som städerska och kokerska.

1951 när morfar var 7 år gammal började han skolan som var den 6 åriga folkskolan[4], det var samma år som han startade med sin fotbollskarriär vilket jag berättar mer om senare. I alla fall så fick han sin grundutbildning inom skolan de 6 åren och var en utav de 10 bästa eleverna i hans klass som sedan gick vidare och fick chansen till att läsa den 4 åriga realskolan.[5] Där gick han i en klass med 30 elever och fick därefter en bra möjlighet för att läsa vidare.

Under hans skoltid så bytte han och hans familj lägenheter tills att han tillslut fick sitt eget rum när skolan började bli seriös. Efter att han hade gått i skolan under 10 års tid  bestämde han sig för att ta en paus i pluggandet och fick därefter jobb på ett mätningskontor/stadsingenjör kontor i Hässleholm år 1962 där han sedan jobbade i ett och ett halvt år för att sedan kunna söka in på en teknikskola. Vid den tiden träffade min morfar mormor och flyttade ihop med henne till en annan lägenhet i Hässleholm och efter 5 års tid tillsammans så gifte de sig sedan 1968[6].

Med Hässleholmslaget

Med Hässleholmslaget

Någon gång 1963-64 gick han med i det militära som fortfarande för oss heter ”lumpen”[7], där var han med i 10 månaders tid och jobbade som sjukvårdare, enligt honom så var det en väldigt rolig och lärorik tid där han skaffade sig en hel del kompisar. Efter de månaderna fortsatte han jobba på mätningskontoret en kort tid till tills hösten 1965 då han började i plugget än en gång. Men den här gången började han på Hässleholms tekniska skola och pluggade väg och vatten i tre år, och även därefter fortsatte han studera. Han sökte in på Lunds universitet och läste ekonomi, men detta gjorde han endast i några månader då fotbollen sedan stoppade honom.

Rakt in i mål

Rakt in i mål

Som sagt så började min morfars fotbollskarriär redan när han var 7 år gammal för att försöka uppfylla sin dröm att bli fotbollsproffs. Hans första riktiga lag blev då Hässleholms IF, där spelade han och utvecklades ända tills han var 17 år och blev uttagen till A-laget div 2. Mellan 1968-69 fick han jobb i Ljungby som ingenjör på byggnadskontoret och flyttade därför tillsammans med mormor till en lägenhet där, detta år bytte han även lag och spelade istället för Ljungbys A-lag, 24 år gammal. Två år efter blev han även uttagen till spelande tränare vilket betydde att han samtidigt som han spelade var tränare för sitt eget lag. Han fortsatte att spela aktivt tills han fyllde 33, då han la av med spelandet och fortsatte som tränare för A-laget tills han fyllde 50.

Under tiden då hans fotbollskarriär fortfarande var igång hände det mycket annat i hans liv, det började med att han och mormor fick sin första son 1969 som nu är min morbror Per, enligt mig har han alltid hetat Pelle och har aldrig nämns vid namnet Per. Precis efter Pelle fötts fick morfar även jobb i Landskrona år 1970 då familjen flyttade vidare. Det dröjde inte länge tills de flyttade igen, för ett år senare föddes min mamma. När de hade blivit fyra stycken i familjen, blev en lägenhet alldeles för liten. Att flytta till en villa i Dösjebro blev en självklarhet för familjen.

Omvärden

1945, när min morfar bara var ett år gammal, slutade andra världskriget men ganska snart blev det stor spänning mellan två av segrarmakterna, USA och Sovjetunionen. Det hela började med att länderna började bli väldigt misstänksamma mot varandra.  USA ville bygga ett samhälle på liberala och kapitalistiska idéer medan Sovjetunionen byggde på kommunism och planekonomi. När USA skaffade kärnvapen ville Sovjet hänga med och det startade en spiral av kapprustning och terrorbalans.[8]

Både USA och Sovjet ville ha inflyttande bortom sina gränser, i andra delar utav världen. De konkurrerade med varandra och lade bakom många krig, som pågick mellan 1945 och 1990.

USA:s och Sovjetunionen förfogade över så många atombomber att de inte vågade strida mot varandra, eftersom de kunde anta att det skulle bli världens undergång. Samtidigt som deras fajt höll på så var det även väldigt många andra oroligheter runt om i världen där både USA och sovjetunionen tog del i genom att stötta olika sidor med vapen och pengar, detta med avsikt att efter den vunna konflikten följa den kommunistiska eller kapitalistiska idén för att utveckla landet i fråga. Det var många gånger under Kalla kriget då det hettade till, som till exempel i samband med Cubakrisen 1962[9] då det blev väldigt oroligt och många trodde att ett nytt världskrig skulle bryta ut, men det klarade sig till slut. Istället uppkom ”töväder”[10] då och då, då parterna kunde komma överens.

Den sovjetiska ledaren Michail Gorbatjov lade fram ett förslag 1980 om att alla länder skulle minska antalet vapen, då kostnaderna för detta krig hade blivit enorma. Det var även han som sedan tillät att demokratiska regeringar skulle få bildas i Östeuropa. Och det var såhär Kalla kriget fick sitt slut runt 1990 talet, när hela det kommunistiska systemet i Östeuropa föll samman. Under den här tiden var min morfar och alla kring hans närhet väldigt oroliga över att ett tredje världskrig skulle bryta ut. En speciell sak min morfar kommer ihåg från den här oroliga tid var hans kusin, min morfar erkände själv att han var väldigt elak som barn mot honom när han skrek ut till honom ”ryssen kommer! ryssen kommer”[11] och den här lilla kusinen blev rädd som en hare, hans kusin blev också lite psykiskt skadad men självklart var inte detta den stora andledningen till skadan

 

OLA PERSSON

Ola Persson

Ola Persson

På den här bilden ser du min släkting Ola Persson, han är min farfars farfars far. Denne man föddes år 1836 den 5 mars i Månstorp/Brunnby[12]. Ola var dagsverkare vid Lovisefred i Brunnby. Ola fick totalt 8 stycken barn genom hela sitt liv som alla föddes i Kullentorp i Janstorp, 4 döttrar och 4 söner vars namn var Johanna, Emelie, Botilda, Ida, Augusta, Per och Oscar. Dessa barn fick han tillsammans med hans fru Anna-Maria. Hon föddes i Väsby år 1842 den 27 mars. När han började närma sig sina äldre år bestämde han sig för att flytta som lantbrukare till Brännan. När han sedan närmade sig sina sista år i sitt liv fick han en plats i hans dotter Idas hus tillsammans med hennes make Bror för att få lite extra hjälp med att klara sin hälsa. När hans fru Anna-Maria hade sina sista år kvar så flyttade hon hem till hennes dotter Emelie och hennes make Nils Paulsson. År 1918 den 24 februari dog sedan Ola Persson, han dog i byn vars namn var Lerberget. Två år sedan avled även Anna-Maria den 3 Mars.

OLA PERSSONS FAMILJ

Hur uppkom efternamnet Snecker?

Ola Persson med familj

Ola Persson med familj

Jo det var såhär, en man vid namn Ola Persson i Fjälastorp var en så kallad bysnickare vid sidan om sitt lantarbete på torpet i Fjälastorp, någonstans på dagens Arilds golfbana, men tidigare på mark som tillhörde Krapperup. Självklart visste folket i byn hans riktiga namn men med tiden blev det bara ”Snicker Ola” och tillslut bara ”Snicker”, detta gjorde att hela släkten allmänt blev kallade ”snicker släkten” och därför ville släktingarna anta smeknamnet som familjenamn men där blev det stopp, tyvärr var det namnet redan upptaget. Men Snicker på skånska blev Snecker och så valdes namnet Snecker som släktnamn. De första som fick detta efternamnet blev Bror, min pappas Farfar som var gift med Gunhild f.d Eriksson, Efternamnet skapades därför någon gång runt 1930 talet. Efternamnet Snecker har nu tagits av de flesta i våran släkt vad jag vet och vi är den enda släkten i världen som har detta efternamn.



[1] Hässleholm växte upp som järnvägsknut 1860-70 på marker som tillhört Hässleholmsgården, en mycket ny stad alltså, liksom Eslöv och Motala. År 1900 hade Hässleholm 2000 invånare och År 1901 fick samhället köpingsrättigheter samt 1914 stadsrättigheter. Till Hässleholm förlades regementena T4 och P2. Numera är Hässleholm centralort i Hässleholms kommun.

[2] Att hustrun stannade hemma så länge som barnen var små var mycket vanligt under just den här tiden. Mellan 1930 och 1950 ökade antalet hemmafruar med 310 000 till 1 240 000, och det hade att göra med urbaniseringen. Industrialiseringen ledde till urbanisering varpå det produktiva arbetet från hushållet/familjen  flyttades till fabriken, medan omsorgsarbetet stannade kvar i familjen. Männen blev löntagare och fick arbetsplats utanför hemmet, kvinnorna blev hemmafruar och arbetade oavlönat i hemmet. Dessutom var skattesystemet anpassat till att beskatta hushållets sammanlagda inkomst (sambeskattning) vilket gjorde att det inte lönade sig att hustrun skulle arbeta ute, då hennes inkomst åts upp av skatterna. Dessutom fanns det inte barnpassning i den utsträckning som det skulle ha behövts. http://www.ne.se/lang/hemmafru

[3] Barnaga var vanligt i både skolan och hemmet när morfar var liten. Det var t.o.m. tillåtet. Skolaga förbjöds helt i folkskolestadgan från den 1 januari 1958 och 1979 blev det även förbjudet att slå barnen i hemmet. http://www.ne.se/lang/aga/109080

[4] Folkskolan infördes I Sverig 1842 och var från början 4 årig.  Den nioåriga grundskolan som vi har idag beslutades om först 1962 och infördes fullt ut först 1971. http://www.ne.se/lang/folkskola http://www.lararnashistoria.se/article/folkskolans_historia_1900

[5] Realskolan var en tidigare skolform mellan folkskola och gymnasium; avskaffades 1972. http://www.ne.se/lang/realskola

[6] Att leva tillsammans utan att vara gifta var tidigare illa sett men under mitten av 1900-talet började allt fler par leva tillsammans utan att ingå äktenskap. Samboförhållanden reglerades inte förrän 1973 i och med Lag (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad.

[7] ”Lumpen” kallades den tiden som de svenska unga männen tillbringade i begagnade arméuniformer ”lump” som de kvitterade i början av sin värnplikt och lämnade efter sig när de ”muckade”. Idag är alla män och kvinnor mellan 16 och 70 år med i allmän totalförsvarsplikt och måste tjänstgöra i någon form (militärt eller civilt) i en krissituation.

http://www.ne.se/enkel/v%C3%A4rnplikt

[8] http://www.ne.se/lang/kapprustning och http://www.ne.se/lang/terrorbalans

[11] För 225 år sedan attackerade en rysk flotta den lilla hamnstaden Råå, strax söder om Helsingborg och det är fortfarande så att minnet av det kan framkalla rädsla hos många när man skriker ”ryssen kommer!” se http://hd.se/helsingborg/2013/08/07/ryssen-kommer-tillbaka/

[12] Se http://brandt.slektforskning.se/Ola+Persson-5131ca58  födelseåret angivet som 30 september.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *