Kategoriarkiv: Amanda Schultz

Ett liv i Sverige

Amanda Schultz

Ett liv i Sverige

Amanda Schultz

Amanda s 1

Detta är en bild på mig och Greta, min mormors mamma. Bilden är tagen i Lund på patienthotellet bara tre dagar efter att jag föddes, alltså den 21 juli 1996. Hon föddes den 16 maj 1923 och är idag 90 år, vilket betyder att hon är 73 år här på bilden.

Det hände en del saker i världen år 1996, då bilden togs. Något som verkligen påverkade Sverige var utbrottet av ”galna ko-sjukan”, som startade en våg av rädsla mot köttkonsumtion. [1]  Det var också året då Ingvar Karlsson avgick och Göran Persson tog över som statsminister efter att tre gånger har tackat nej till posten[2]. Den 27 juli exploderade en bomb mitt under OS i Atlanta och 2 personer dödades och 111 skadas.

Det var också väldigt mycket knark. I Ryssland beslagtogs 50 ton narkotika, där ökade narkotikaproblemet i takt med samhällets upplösning och den ökande fattigdomen. I S:t Petersburg uppgavs omkring 300 000 av stadens 5,5 miljoner invånare ha narkotikaproblem. I Tyskland dog 14 ungdomar av ecstasy. Polisen grep även 28 ungdomar för droginnehav vid ett raveparty på Finnboda varvsområde i Stockholm. Vid FN-dagen mot narkotika den 26/6 hölls rättegångar mot 1 725 narkotikaåtalade i Kina, och ungefär 1 500 personer avrättades för narkotikabrott.

År 1923, det året hon föddes, hände också en del saker. De första reguljära radiosändningarna startades detta år av det brittiska BBC. Radion, som skulle vara så viktigt media under de följande decennierna kom också tidigt till Sverige. Den 1 januari 1925 startar Radiotjänst sina sändningar. Premiärdagen börjar med en högmässa följt av en festkonsert och dramatisk uppläsning. Dagen avslutas med nyheter från TT och en väderleksrapport från SMHI.

De tyska nazisterna höll sin första kongress i München, nazistpartiet som tio år efter skulle ta makten i Tyskland, och som detta år även försökte sig på en misslyckad statskupp. Och så öppnades Tutanchamons grav, som kastade ljus över Egyptens äldsta historia. Inbördeskriget på Irland slutade då. Men kanske det som man minns bäst från detta år är hur den tyska valutan kollapsade och så förstås valet av Mustafa Kemal som Turkiets president.

Modet på 1920-talet var väldigt speciellt. Alla hade klänningar som var helt raka, man såg inga kurvor alls. Man hade stora, långa pärlhalsband och det var även väldigt mycket hattar, som man kan se här i modetidningen L´art et la Mode från 1923[3]

Amanda S 2

 

Intervju med min morfar, Bo Andersson

AS: Vilket år föddes du?

BA: 1952

AS: Hur levde du när du var ung?

BA: I en familj med tre syskon, jag var minst. Skulle tro att vi hade det ganska knapert, men det saknades aldrig något. Mor och far skildes när jag var fjorton år, men då var det bara jag som inte jobbade, i alla fall inte heltid.

Amanda s Bo Andrsson

Bo Andersson[4]

 

AS: Var och hur bodde du?

BA: Uppväxt i L:a Uppåkra i ett hus byggt kanske i början av 1900-talet, med 200 m till närmsta granne. Jag och Arne, min bror, hade ett oisolerat rum på ovanvåningen där temperaturen var ganska låg på vintern, men hög på sommaren, så det jämnade ju ut sig. I och med att vi bodde som vi gjorde var det alltid möjligt att göra saker med snickerier eller liknande. Jag trivdes bra där!

AS: Hur var du som tonåring?

BA: Från tretton upp till nitton? Jobbade vid alla lediga stunder. Pengar var viktigt för att spara till moped (vilken jag fick av Mor), bensin och sedan körkort. Tror egentligen att jag var ganska blyg, var aldrig med bland värstingarna som rökte eller hittade på “hyss”. Spelade lite boll, var med i scouterna, jag var grym på knopar – allt som hade med hantverk att göra!

AS: Gick du i skolan länge eller börja du jobba i tidig ålder?

BA: Vi började med Pryo (praktik) när jag var fjorton, då var jag på Staffanstorps Snickerifabrik, sen när det var långhelg eller sommarlov fick jag jobba där hur mycket jag ville.

AS: Vad jobbade du med? Och var?

BA: Jag fortsatte på Snickerifabriken efter att jag gått två år på Centrala Verkstadsskolan i Lund, som inredningssnickare.

AS: Hur gammal var du när du flyttade hemifrån?

BA: När jag var tjugo år ryckte jag in i lumpen, strax innan träffade jag Britt-Marie och då föll det sig naturligt att när jag muckade (blev klar med lumpen) så flyttade vi in tillsammans i vår nya lägenhet på Åkershus i Staffanstorp.

AS: Vad kostade saker? T.ex. bil, hyra, etc.

BA: Saker o ting kostade inte så många kronor. När jag var arton tog jag körkort och köpte bil för 2 300: -, en sex år gammal Fiat, bensinen kostade exakt en krona litern. Lönen låg på c:a 10: -/timmen. När vi flyttade in på Åkershus var hyran 549: -/månad för en trea.

AS:Har du eller någon nära till dig upplevt något krig? Och i så fall, hur var det?

BA: Tack o lov aldrig varit med om krig!

AS:Hade du någon allvarlig sjukdom?

BA: Någon allvarlig sjukdom har jag aldrig haft. En spricka i foten under en fotbollsmatch, annars inga skador heller.

 

Amanda S 5

Det här är en bild på min morfars fru Britt-Marie (min mormor), hennes föräldrar och mig. Bilden är tagen i juli 1997.

SVERIGE 1945 – 1967

Migration

Sverige var före andra världskriget främst ett utvandrarland, bland annat migrerade många svenskar till Nordamerika, men trenden vände under och efter andra världskriget, först i och med att man tog emot krigsflyktingar, bland annat från Baltikum, och krigsbarn från Finland. Från slutet av 1940-talet kom även arbetskraftsinvandring, till en början främst från Finland och Italien. Fram till 1950-talet var Sveriges befolkning mycket etniskt homogen i jämförelse med andra industrialiserade länder. Det fanns några inhemska minoriteter som samer, romer, resande, och ett mindre antal sverigefinnar. Från andra halvan av 1950-talet och framåt kom omfattande arbetskraftsinvandring framför allt från länder som Finland, Italien, Jugoslavien, Grekland och Turkiet. Min morfar känner inte några invandrare, men hans moster utvandrade däremot på 40-talet.[5]

Europa har en lång tradition av emigration. Miljoner européer har lämnat kontinenten för att av religiösa, ekonomiska och politiska skäl bosätta sig på avlägsna platser i världen. Européerna har förändrat Amerikas och Australiens befolkningsstrukturer. Den europeiska kulturen, de europeiska språken och den kristna religionen har trängt undan andra kulturer överallt i världen. Men från slutet av andra världskriget har migrationsvågorna ändrat riktning. Europa har gått från att vara emigranternas ursprung till att vara slutstation för en stor del av världens migrationer. Sverige har tagit emot en oproportionerligt stor andel av den invandringen. Det finns flera anledningar till en sådan utveckling:

Ekonomiska anledningar: Europa genomgick en stor industrialiseringsprocess, som knappast avtog till följd av krigen, utan fortsatte med förnyad kraft efter 1945. Den delvis förstörda produktionsapparaten i Frankrike och Tyskland kom igång igen med bistånd av Marshallhjälpen och behövde ett tillskott av arbetskraft efter krigets mänskliga förluster. Det neutrala Sverige kunde, opåverkat av kriget, tillföra nödvändiga varor för efterkrigsuppbyggandet men arbetskraftsbrist var ett stort hinder. I Syd- och Östeuropa var utvecklingen inte lika gynnsam. Grekland, Jugoslavien och Italien hade drabbats hårt av kriget och förmådde inte skapa arbete åt sin befolkning i samma utsträckning som Tyskland eller Frankrike. Den ojämna tillväxten skapade organiserade arbetskraftströmningar från söder till norr, bland annat till Sverige, under slutet av 1940-talet fram till den första stora ekonomiska nedgången i slutet av 1960-talet. Ett system av gästarbetare utvecklades i de mest industrialiserade länderna, vars mål var att tillföra arbetskraft till de mottagande länderna så länge som detta behövdes. En av de första stora immigrantgrupperna som anlände till Västeuropa var 157 000 polacker, som togs emot i Storbritannien. Tyskland hämtade sin arbetskraft från Sydeuropa och Turkiet. Frankrike drog till sig invandrare från Medelhavsländerna, bland de tusentals spanjorer som kommit redan efter det spanska inbördeskrigets slut 1939, och som bekämpat nazisterna tillsammans med den franska motståndsrörelsen.

Koloniala anledningar: De europeiska ländernas koloniala förflutna. Frankrike, Storbritannien, Holland, Belgien och Spanien har hållit sig med kolonier, som under 1800- och 1900-talet blivit självständiga stater men bevarat det koloniala språket och en stor del av den europeiska kulturen. Efter andra världskriget började invandringen från bl.a. Nordafrika, Västindien, Indien, Pakistan och senare även Bangladesh anlända till de gamla koloniala staterna. Deras arbetskraft bidrog till den europeiska återhämtningen och den snabba ekonomiska tillväxten.

Europeiska folkomflyttningar i efterkrigstid: Den första stora folkomflyttningen i Europa efter andra världskriget var de etniska tyskarnas utkastande från Polen, Tjeckoslovakien, Ungern och andra Östeuropeiska stater. Miljoner tyskar som överlevde flytten bosatte sig då i det för dem okända ursprungslandet. Ungernrevolten 1956 skapade över 200 000 flyktingar, som i stor utsträckningen sökte sig till Västeuropa. De ungefär 8 000 ungerska flyktingar som fick fristad i Sverige, integrerades väl i vårt samhälle. Tolv år senare drabbades Tjeckoslovakien av en liknande politisk katastrof och tusentals tjeckiska flyktingar lämnade landet. Efter 1968 kom 3000 flyktingar från Tjeckoslovakien och med den ökande antisemitismen i Polen sökte sig 2 500 judar från Polen till Sverige 1968 – 1972. Många greker flydde från militärjuntan och amerikaner deserterade på grund av USA:s krig i Indokina och sökte asyl i Sverige.

Balkankriget skapade begreppet ”etnisk rensning” och innebar en ny våg av emigration mot väst. I juni 1991 startade kriget i Jugoslavien med en serbisk attack mot den självutropade fria republiken Slovenien vilket satte igång ett blodigt krig mellan de sydslaviska folken. Miljoner flyktingar sökte sig till Västeuropa och övriga världen i något som blev en av historiens största europeiska folkomflyttningar under modern tid. Mellan 1984 och 2003 sökte 458 880 människor asyl i Sverige av vilka 172 204 personer kom från forna Jugoslavien: 52 598 från Bosnien – Hercegovina och 90 775 från Serbien och Montenegro.

Flyktingar från utomeuropeiska konflikthärdar: Chilenare, argentinare, uruguayaner, colombianer, peruaner, kubaner, iranier, irakier, palestinier, båtflyktningar från Vietnamn, afrikaner från länderna söder om Sahara med flera; alla lämnade förföljelse under blodiga diktaturer eller tog sig ut ur pågående krigshärdar för att söka sig till fred och relativt välstånd i Europa. Från kriget mellan Irak och Iran kom nästan 90 000 flyktingar: 40 407 från Iran och 49 461 från Irak.

Litteratur

Sverige var under efterkrigstiden ett av världens mest läsande folk, tillsammans med norrmän, finländare och islänningar. Under 1950-talet fanns välfyllda bokhyllor även i arbetarklasshem[6]. Efter kriget framträdde flera barnboksförfattare som blev populära. Den mest kända av dessa var Astrid Lindgren som 1945 gav ut Pippi Långstrump. Men jämte Astrid Lindgren fanns också Lennart Hellsing, Tove Jansson, Åke Holmberg och Harry Kullman.

 

Astrid Lindgren

Astrid Lindgren

Under 1940-talet blev även serietidningar vanliga, vilket först sågs med oro, då de ansågs sprida osunda värderingar. [7] Serietidningen etablerades i Sverige, efter amerikansk förebild, åren kring 1950. Kalle Anka & C:o och Seriemagasinet kom båda 1948, och de kommande åren fick både Stålmannen och Fantomen egna tidningar. Men det fanns också svenska serietidningar under 1950-talet t.ex. Dotty Virvelvind, Allan Kämpe och Buffalo Bill.

 

Fantomen

Fantomen

Den helsvenska serietidningen Tuff och Tuss hade barnboksförfattaren Gösta Knutsson som redaktör och där medverkade även Rune Andreasson, som skapade Bamse 1966. Även vissa barnböcker fick serieversioner, som Hedenhös och Ture Sventon.

 

[8]

TV och radio

Den 1 januari 1925 startade sina sändningar AB Radiotjänst och sände i en kanal, några timmar varje kväll. Radiotjänst ägdes av tidningarna, nyhetsbyrån TT och radioindustrin.[9] Länge fanns endast en radiokanal. I radion början var alltid tilltalet mycket högtidligt; fredagsnyheterna inleddes alltid med ”Hans Majestät Konungen har idag hållit konselj”, vilket i och för sig var rimligt då för det var i och med dessa som regeringens beslut började gälla. Kungen hade fortfarande ganska stor makt.

År 1956 startade regelbundna TV-sändningar, efter att provsändningar pågått i tre år. Den första stora succén blev Kvitt eller dubbelt. Under fotbolls-VM 1958 i Sverige skaffade de flesta en TV om man inte redan hade en, och antalet biografer minskade kraftigt. Mellan 1956 och 1963 halverades antalet biobesök.

Min morfar minns mycket väl första gången han såg på TV. Han var hemma hos sin kusin i Malmö. Då var det bara dansk TV. Han kommer ihåg att Sverige inte började sända TV förrän 1956-1957. De köpte egen TV till fotbolls-VM 1958[10], det tyckte han var häftigt.[11]

VM-silver 1958

VM-silver 1958

Det svenska fotbollslandslag som tog silver vid VM 1958: på knä fr.v. Kurt Hamrin, Reine Börjesson, Orvar Bergmark, Kalle Svensson, Sven Axbom och Sigge Parling. Överst fr.v. Lennart ”Nacka” Skoglund, Gunnar Gren, Agne Simonsson, Julle Gustavsson och Nisse Liedholm.[12]

Den svenska synden

Från 1950-talet och framåt sprids i världen ryktet om att svenskarna har hållit på med fri sex, otrohet, nudism etc. mer än alla andra folk. För många människor i andra länder verkar detta påstående fortfarande gälla som sanning. Man utsatte Sverige och norden för exotism, liksom man gör med södern.[13]

En av huvudskurkarna bakom schablonbilden hette Joe David Brown, en journalist som skrev en artikel i tidskriften Time[14]. Artikeln fick mycket stor uppmärksamhet i flera västländer och man diskutera det sekulära samhällets effekt på människors sätt att leva. Artiklarna gjorde gällande att svenskar i allmänhet tyckte om att gå omkring nakna och på swinger-fester.[15]   Svenska filmer bidrog till utlandets bild av Sverige som en hypersexualiserat land, bl.a. Folke Sundquist och Ulla Jacobsson nakenbilder, som kärleksparet Göran och Kerstin i Arne Mattssons film ”Hon dansade en sommar”, från 1951. I själva verket var det långt ifrån så frigjort i det svenska folkhemmet, som man ville påstå. Detta fick den amerikanska författarinnan och sexgurun Susanne Sontag erfara under sitt besök i Stockholm 1968. Enligt henne var det alkohol snarare än sex, som svenskarna hade som ”synd och skam”.[16] Visserligen hade sex- och samlevnadsundervisningen införts som obligatoris i den svenska skolan så tidigt som 1955[17] och p-pillret blev godkända i Sverige 1960[18], men om det ökade promiskuiteten får det vara osagt.

Men bilden av Sverige som ett lössläppt land nådde även den svenska riksdagen. I tryckfrihetens namn släpptes pornografin helt fritt i Sverige 1971 genom slopandet av förbudet mot material som kunde såra ”tukt och sedlighet” efter  en regeringsproposition. Under debatten 1970 hördes röster som varnade för konsekvenserna av en sådan lag för Sverigebilden:

Amanda s 8

Folke Sundquist and Ulla Jacobsson in Hon dansade en sommar (1951)[19].

Herr talman! Under det senaste årtiondet har vi fått uppleva att en    snabbt växande flod av pornografiska alster har vällt ut över vårt        land – en flod som på legala och illegala vägar sökt sig över landets gränser. Sverige har på   detta område uppnått en föga hedrande  ryktbarhet som ett land där inga restriktioner på detta område gäller. Man har också utomlands dragit slutsatsen att livet i Sverige kännetecknas av sexuell hållningslöshet, för att inte säga allmän lösaktighet.[20]

Lagen gick igenom och tobaksaffärer, mataffärer och biografaffischer fylldes av bilder på leende flickor med bara bröst. 70-talet var den mest sexualiserade årtionde, åtminstone ytligt sett.

Rädd för ryssen

Kalla kriget kallas konflikten mellan USA och Sovjetunionen från andra världskrigets slut 1945 till runt år 1990. De två supermakterna var ledare för var sitt ”block” med flera olika länder. USA var ledare för västblocket och Sovjetunionen för östblocket. De båda sidorna hade helt olika syn i politiska frågor. USA ville bygga samhället på kapitalistiska idéer medan Sovjetunionen ville använda kommunistiska idéer.        De båda började med kapprustning, vilket innebär att länderna tävlade om att skaffa sig fler och bättre vapen, och hotade varandra med krig. Kalla kriget blev aldrig riktigt allvar, det vill säga det blev inte direkt krig mellan länderna. Det berodde på terrorbalansen som innebar att ingen kunde börja ett krig eftersom den andra sidan alltid hade tillräckligt med kärnvapen för att slå tillbaka.

Kalla kriget kostade mycket pengar och i slutet av 1980-talet lade den sovjetiska ledaren Michail Gorbatjov fram förslag hur man skulle minska antalet vapen. Hela det kommunistiska systemet i Östeuropa föll samman och kalla kriget var över runt år 1990. Man påverkades av kalla kriget lite, alla var oroliga att ryssarna skulle komma, även min morfar.[21]

 

 

 

 



[1] Galna ko-sjukan eller Creutzfeldt-Jakobs sjukdom eller  BSE, bovin spongiform encefalopati, som den egentligen,  heter, bröt   ut http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Creutzfeldt-Jakobs-sjukdom/ och http://www.ne.se/lang/bse

[2] Ingvar Carlson tog över statsministerposten efter mordet på Olof Palme, tio år tidigare. Göran Persson satt sedan kvar till 2006, då Socialdemokratin (som både Ingvar Carlsson och Göran Persson representerade) förlorade regeringsmakten till en borgerlig koalition.

[3] CC: http://farm1.static.flickr.com/152/368523669_1c6d76bd4c_o.jpg

[5] (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_historia_1945%E2%80%931967)

[6] Här var arbetarrörelsen helt drivande. Man kämpade för åttatimmars arbetsdag bl. a. för att arbetarna skulle kunna tillbringa längre tid med sina familjer och inte minst för att de skulle kunna förkovra sig genom läsning. Se Daniel Brodéns Arbetarklass och kulturvanor i historisk kontrast: http://www.som.gu.se/digitalAssets/1453/1453861_19-daniel-brod–n.pdf

[7] (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_historia_1945%E2%80%931967)

[8] http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Fantomet01.jpg Frode Inge Helland. 2006.12.10

[10] 1958 års fotbolls VM spelades i Sverige, bl.a. i Malmö, och Sveige blev tvåa efter Brasilien. Lyssna på live-referat frän öppningsmatchen mellan Sverige och Mexico på Råsunda: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2835&grupp=12344&artikel=1307025

[11] (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_historia_1945%E2%80%931967)

[12] http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Swedish_squad_at_the_1958_FIFA_World_Cup_(2).jpg

[13] Se Arabian nights in the midnightsun? Exploring the temporal structure of sexualgeographies i Historisk tidskrift, 129:3• 2009. http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2009-3/pdf/HT_2009_3_487-510_glover-marklund.pdf och lyssna gärna på http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3940&artikel=4580937

[14] Joe David Brown, ”Sin & Sweden”, Time 25/4   1955.

[15] (http://blog.svd.se/historia/2012/11/11/den-svenska-synden/

[20] Centerpartisten Gunnar Larsson i Andra kammarens protokoll  nr 30, 28/51970, s.99. Historisk tidskrift 129:3, 2009

[21] (http://www.ne.se/lang/kalla-kriget)